Ett litet tips nu när fisket gott en smula i stå här på ön. Av en ren slump så klev jag in i en liten pittoresk bokhandel i Helsingborg när frugan och jag gjordes H- Borg osäkert. Hittade denna bok “The Compleat Angler” författad av Izaak Walton och Charles Cotton. The Compleat Angler ( Den Fulländade Fiskaren) är en handbok i fiske. I England är den fortfarande än idag en bibel trots att boken skrevs i kring mitten av 1600-talet. Den bok jag håller i handen är den andra upplagan som är översatt till svenska år 1947.
Tar mig friheten och citerar några intressanta rader ur boken.
Venator (En jägare som vill lära sig fiskekonsten)
– När infaller det som ni kallar för fridlysningstid?
Piscator (Izaak Walton)
-Framför allt under månaderna mars, april, och maj. Då går vanligtvis laxen upp från havet och lägger sin rom i floderna. Ynglet söker efter en bestämd tid att återvända till salt vatten men hindras av ryssjor och olagliga snaror som lystna fiskare sätter ut. Tusental fiskar går där sin undergång till mötes då de enligt naturens lagar vandrar från sött till salt vatten. Däri får man söka förklaring till att det dagligen i vårt land säljs så många nät och så mycket fisk som är under reglementerade storleken. Slut citat! Helt klart var tjuvfisket ett stort problem redan under 1600-talet.
I boken kommer du att kunna läsa om hur man metar, med flöte, bottenmete osv, vilka beten man kan använda etc, givetvis beroende på vilken art man är ute efter. Hur man binder flugor (kroken höll man mellan tummen och pekfingret) och vilket material man bör använda beroende på årstid, till så kallade imitationer. Du kommer även få en beskrivning om spöbyggnad och hur man behandlar den för lång hållbarhet. Tillverkning av fiskelina, hur tagen taperas osv. Fiske med wobbler nämns spartanskt men, men även wobblern var tydligen smått på G under denna tid. Detta är bara ett litet axplock ur denna fantastiska bibel, otroligt trivsam läsning om fiske, vatendrag och miljö under 1600-talet England. Så mitt heta vintertips är -Läs den!
Som avslutning så kommer ett recept på hur man tillagade fisk och i det här fallet en öring.
Recept på öring
Tvätta öringen och torka den med en ren handduk. Öppna fisken och torka den noga invärtes sedan ni uttagit inälvorna och allt blodet. Men ni får inte tvätta den. Gör tre snitt med kniven ända in i ryggraden. Alla tre snitten göres på samma sida. Tag en ren gryta och häll i så mycket avslaget öl-det får dock inte vara skämt-ättika, en smula vitt vin och vatten att det täcker fisken. Salta ordentligt och lägg i citronskal, en handfull riven pepparrot, ett stort knippe rosmarin, timjan och montana. Ställ grytan över en snabb vedlåga och låt blandningen koka upp innan ni lägger i fisken. Om det är fler fiskar ni ska koka, lägg då i dem en efter en så att inte blandningen avkyles slutar sjuda. Medan fisken kokar tillreder man såsen genom att röra ut smör i en soppslev eller två av den blandning som fisken ligger i. När fisken är kokad häller ni genast av redningen. Lägg sedan fisken på ett fat och häll såsen över den. Beströ den rikligt med riven pepparrot och en smula krossad ingefära. Garnera fatet och fisken med en eller två citronskivor. Sedan är det hela färdigt att serveras.
Montana= Vinterkyndel En flerårig växt som används som krydda till bland annat bönor, korv och grytor.
Ja vad säger man?
Skitfiske önskar jag eder
Seppo
Den Fulländade Fiskaren
Som fjunig och lite finnig tonåring var denna bok en av mina biblar. Läste allt som gick
att uppbringa, speciellt sådant som handlade om flugor. Omsatte sedan det hela att binda och sedan smyga kring smååar och bäckar i göteborgsområdet, på jakt efter de prickiga med fettfena. Tror inte att det finns något häftigare att lägga en fluga framför en sten i strömmen och sedan kroka en fin öring på 2,7 kg (Härrydaån). För övrigt, skitt fiske som dansken säger.
Peter Norell, Hulterstad