TILL MINNE AV MATS

Vi har nåtts av den tråkiga nyheten att vår fiskevän och tillika revisor i klubben Mats Sund har gått bort i cancer. För bara några veckor sedan fiskade vi i Emån tillsammans som brukligt på våren och Mats var som vanligt.

Mitt första minne av Mats är när jag som grön öringfiskare tillsammans med Ola på tidiga åttiotalet jagade de gäckande skuggorna längs kusten. Mycket hemlighetsmakeri och ett av namnen som jag hört var bröderna Sund. Efter flera försök på nordliga platser blev sista anhalten Hornsudden. När vi väl närmade oss udden ser vi en fiskare sittandes lutad emot en stor sten rökandes en cigarill ( på den tiden kan det varit en cigarett ) med ett belåtet leende. Ola utbrister ” det ser inte bra ut med det smilet har han säkert tagit fisk”, och mycket riktigt ligger en grann öring bredvid honom. Vi fortsatte fisket och några timmar senare åker vi hem med varsin grann 2,5-3 kilosöring, för min del den första. Från den dagen knöt sportfisket oss samman både vid kusten och i klubbarbetet. Mats var en av legenderna och förebilderna för senare generationer havsöringsfiskare med sina många och stora öringar han landat. I Ölands Sportfiskeklubb var han en av drivkrafterna som inte syntes utåt men betydde mycket för oss andra med sin klarsynthet och goda råd. Förutom sportfisket var jakt en av Mats stora passioner, men fisket låg nog han varmast om hjärtat vilket familjen genom att hänvisa eventuella minnesgåvor till Ölands sportfiskeklubbs fiskevårdsarbete. Ett tomrum i våra liv har uppstått, men genom att fylla det med minnen känns livet lite lättare.

/ Lasse

För en som på senare år lärde känna Mats, slutet av 90-talet. Var Mats och hans bror Peter legendarer vad gällde havsöringsfisket runt ön. Själv började jag tvivla på mig själv när jag tappat 10 havsöringar på raken.. Tog då kontakt med Peter och undrade vad jag gjorde för fel, fick svaret att så är havsöringsfisket ibland. Och mycket riktigt nästa gång jag var ute så började jag med att tappa en, men nästa som satt är mitt pers. Den togs på samma ställe där Mats tog sitt Ölandsrekord på 8,6kg! Efter detta började en lång rad fisketurer med Mats längs Ölandskusten. Mats hade en förkärlek för Toby 20 gram silver, men kunde ibland byta till ett i grönt/silver. Vill inte kalla honom konservativ, för Toby har många havsöringar på sitt samvete!

Många fiskedagar har vi spenderat på Ölandskusten, främst mellan Äleklinta och Sandvik. Men favoriten lite längre fram på säsongen var alltid Ängjärnet! Det blev många sena kvällar på väg hem till Borgholm räknandes rådjur och älgar längs vägen. Att det sen inte gav fisk alla gånger spelade ingen roll, för det var just platsen/kaffet/äggmackan/cigarillen och alla historier om olika havsöringar/havsöringsfiskare som gjorde helheten. Mats visste det mesta om fisket, och det som hjälpte honom var att han förde fiskedagbok på allt som han och hans fiskekamrater fick på turerna. När man ringde och frågade så kunde han alltid ge ett bra tips på plats på just den vind/väder som gällde. Mats statistik sen slutet 60-talet visade också att östra sidans fångster var i genomsnitt 1kg större än västra på alla bokförda havsöringar.

En gång tog vi vår fiskeresa lite längre och vi hamnade i Costa Rica på sailfish fiske. Det var en blandning av trolling, mete och flugfiske de olika dagarna vi var på sjön. Mats lyckades ta den största på fluga, ca 65kg. Mats uppfattade dock inte hur snabbt de simmade, för några sekunder efter krokning bakom båten hoppar en ca 100m längre bort. Mats säger kolla där hoppar en till, men svaret han fick tillbaka var: det är din! Mats fick 10 sailfish på fem fiskedagar!

Saknaden är stor efter Mats som var lite som en far/mentor för mig. Vi pratade om allt och han kom alltid med förståndiga och goda råd gällande företagande till privata saker. Han blev till och med tillsagd en gång på en pub,Wacky Wandas bar: håll koll på din son! Ja lite tokigheter blev det med under tiden, men nu finns bara alla fina minnen kvar / Niclas